Sagan om min första dag som fågelskådare

Jag har gjort det innan, men inte på riktigt, jag menar riktig riktig hardcore fågelskådning. Donald ringer mig en söndagskväll och frågar efter sin projektor som jag råkade ha och bjöd med mig på en "aktivitet" på måndagen, eftersom vi skulle sticka tidigt så bjöd han upp mig att sova i hans hus. På vägen upp köper vi 16 flaskor med isté och jag börjar få mina misstankar. Vi kollar på två avsnitt av Dr House, Donalds nya besatthet. Donald väcker mig klockan fyra nästa morgon och får på något sätt med mig upp till Heliconias för att laga frukost till Heliconias gäster samt de besökande fågelskådarna. Just det. Det var det vi skulle göra. Fågelskådning. Så jag tog ut kameran, hängde den på magen och fyllde kameraväskan med mangos och isté. Klockan sex på morgonen var vi ute i regnskogen, klockan fem på eftermiddagen lämnade vi den. Vi kröp omkring i undervegetationen. Det regnade, vi blev smutsiga, jag vet ingenting om fåglar, Donald och Kimberly vet allt, jag vet inte varför de blir så överlyckliga över att se en brun liten fågel, men deras glädje smittar av sig. Efter att ha sett 97 olika arter så kommer vi lyckliga tillbaka till Heliconias, slår oss i hop med de andra fågelskådarna och jag hör fler fågelskådartermer på spanska än jag känner till betydelsen på svenska. Miley kommer med en stor, jättestor, tallrik med mat, men jag äter allt, ner till det sista riskornet. Jag har en ny passion.