Söndagspromenad

Söndagar här är de bästa dagarna. Då ligger det en fridfull atmösfär över hela Bijagua och folk gör saker för att roa sig själva. Michael är min "kusin" som är 26 år och ibland känns väldigt gammal och ibland yngre än jag. Han är homosexuell och har det inte alltid så lätt, folk retas med honom hela tiden, oftast med en glimt i ögat, men ändå. Han pratar om alla jobbmöjligheter som det verkar gå lite trögt med och går alltid omkring med sin rosa tygväska som min värdbror köpt till honom i Nicaragua. Jag och Michael gick ut på en promenad denna soliga söndag. Vi hade bestämt att gå upp till Heliconias och gå deras spår i djungeln, vilket inte skulle ta så lång tid, men med en viss erfarenhet av ticos hade jag avsatt hela dagen. Och mycket riktigt, framåt sextiden på kvällen var vi tillbaka. Vi promenerade de dryga tre kilometrarna till Heliconias. Vi stannade hos två familjer på vägen med den oficiella förklaringen att vi skulle dricka vatten, men i verkligheten var det snarare för att snacka. Vi promenerade i djungeln och en ödla sprang över mina fötter. Vi fastnade på hotellet och snackade (mitt fel faktiskt). Vi tog en omväg tillbaka. Hamnade hos en vän till Michael. Åt pizza. Åt glass med Jell-O och chokladflingor. Plattade Daciellas hår. Plattade mitt hår. Drack kaffe hos hennes mamma. Åt bröd. Plockade mandariner. Åt mandariner. Gick vidare till en faster. Blev erbjuden kaffe av en gumma som räckte mig till navels. Tackade vänligt nej. Gick tillbaka till Bijagua. Träffar Brigitte. Kommer hem. På min gata håller de på att vända en bil upp och ner. Äter. Igen. Väljer mellan att följa med María till kyrkan eller gå och kolla på fotboll. Väljer det senare. Mitt favoritlag förlorar med 16-6.