Tunnelbanan

Att åka hem med tunnelbanan efter jobbet vid 12-1 snåret på kvällen för alltid med sig någon intressant händelse. Igår kväll så stod jag tillsammans med ganska många andra hemresande människor på Victoria tunnelbanestation och väntade på det sista västgående tåget. Det sista tåget i andra riktningen hade redan gått. Trots det stod ett par på andra plattformen. En lite småknubbig gubbe i svart kostym och hatt tillsammans med en supersmal liten tant i högklackade svarta skor, blå strumpbyxor, kort glittrig klänning med en svart pälskappa över samt superblonderat krylligt kort hår med en liten fjäderhatt högst upp.

Den anställda på tunnelbanan som står på vår sida av spåren ropar ut i högtalarsystemet ungefär såhär:
Utrop numer 1: "Kan alla passagerare på plattform 3, östgående district line vara vänliga att lämna plattformen eftersom sista tåget gått". Ingen reaktion från paret som befinner sig i en djup diskussion.
Utrop nummer 2: "Kan paret på plattform 3, östgående district line vara vänliga att lämna plattformen eftersom sista tåget gått" Ingen reaktion. Folk på min plattform börjar skratta smått.
Utrop 3: "Kan vänligen paret, mannen i hatt och damen i vackert blont hår, lämna plattformen eftersom sista tåget gått" Paret tittar förvirrat upp och pekar på sig själva "vi?" "Ja just ni, vänligen lämna plattformen".

Paret börjar gå längst med plattformen men går på fel håll, varpå folk på min sida spåren börjar ropa åt dem att de går på fel håll. De byter riktning, vinkar åt oss och folk på min sida börjar applådera och paret lämnar äntligen plattformen. Det sista utropet "tack så mycket för ert samarbete".